Patent


Skiftnyckeln och kullagret är svenska uppfinningar som har satt stora spår runt om i världen och som kunnat bevaras relativt skyddade, mycket tack vare möjligheten att söka patent, som varit möjligt redan sedan 1800-talet.

Detta rättsområde skiljer sig på många sätt ifrån de andra inom immaterialrätten, framförallt eftersom ett patent skyddar en viss idé och teknisk lösning i sig och inte en viss utformning. Patentet skyddar en uppfinning och den bakomliggande idén medan exempelvis mönsterskyddet skyddar själva utformningen av produkten.

Ansökan om patent görs i Sverige till PRV. I Europa finns ett välutvecklat system för patentansökan genom EPC, den Europeiska patentkonventionen och patent söks hos EPO i München. Inom EU finns i dagsläget inget samarbete för patent, men detta diskuteras flitigt.  Internationellt finns även flera konventioner och avtal om patent, bl. a. PCT, som ansöks hos WIPO (World Intellectual Property Organization) i Genève.

Bestämmelserna finns i Patentlag (1967:837) och ansökningsproceduren är lång och juridiskt komplicerad. En ansökan måste innehålla en beskrivning av uppfinningen och nödvändiga ritningar. Patent brukar delas in i produkt-, förfarande- och användningspatent. Det förstnämnda aktualiseras om uppfinningen är ett alster, exempelvis ett kullager. Förfarandepatent innebär att metoden att framställa en viss produkt patenteras. Det sistnämnda patentet kan sökas i de fall då en äldre uppfinning får ett nytt användningsområde genom en ny uppfinning.

För att en uppfinning sedan skall beviljas patent krävs att den är en nyhet, att den har uppfinningshöjd och att den är industriellt tillämpbar.

En uppfinning måste vara en nyhet i förhållande till det som är känt dagen för registrering. Det får således inte finnas en likadan teknisk lösning någon annanstans i världen och en fackman på området får inte göra den bedömningen att det redan finns en identisk uppfinning med patent.

Kravet på uppfinningshöjd innebär att en uppfinning, genom en objektiv bedömning, måste skilja sig väsentligt från vad som redan är känt på området.  Bedömningen görs utifrån hur en fackman på området reagerar på uppfinningen och om han anser att den redan är självklar. Det måste således finnas en viss distans emellan vad som redan är känt och brukligt på området och den nya uppfinningen.

En uppfinning måste även slutligen vara industriellt tillämpbar. Det betyder att det måste finnas minst en praktisk användning för uppfinningen och att den kan användas industriellt. Den behöver däremot inte användas just inom industrin, utan även inom kanske jordbruk eller hantverk. Kravet på industriell tillämpbarhet innebär vidare att uppfinningen måste vara reproducerbar. Det måste således kunna tillverkas eller framställas flera gånger med identiska resultat. Den måste även lösa det tekniska problem som den har för avsikt att lösa. En uppfinning måste helt enkelt ha en yrkesmässig användning. Ett patent skyddar inte bara produkter, utan även alla typer av tekniska nyskapelser såsom metoder eller specifika användningar, som är tekniska lösningar på ett visst problem.

Det går däremot inte att skydda en särskild upptäckt, utan det måste handla om en uppfinning. Om man upptäcker ett nytt ämne i naturen, går det inte att patentera, men däremot en särskilt användning av det nya ämnet som är yrkesmässigt användbar.

Den som beviljats ett patent har ensamrätt att nyttja uppfinningen yrkesmässigt under patenttiden.

Ett patent varar i maximalt 20 år om avgiften betalas varje år, vanligen behålls patent kortare tid.